Bristfällig uppkoppling av välfärdsteknik: en kunskapsfråga eller besparingsåtgärd?

Att vården och omsorgen ska flyttas närmre hemmet och att vi behöver nyttja fler välfärdstekniska tjänster är vanligt förekommande riktlinjer på hur den demografiska utmaningen med en större andel äldre ska hanteras. Med hemmamiljön som bas i vår framtida vård och omsorg och där välfärdstekniken får en allt större plats i omhändertagandet av den boende ökar också kraven på välfärdstekniken.

Socialstyrelsen har i uppdrag att följa just utvecklingen av e-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna, vilket har visat sig att inom vissa områden gå framåt och inom andra områden långsamt eller inte alls. Samtidigt som nyttjandegraden över lag har ökat i kommunerna har utvecklingen inom många områden stått still eller sett en nedgång sedan 2021. Exempelvis finns rum för utveckling inom kommunernas arbete med informationssäkerhet och utvärdering av digitaliseringens effekter (Socialstyrelsen, 2022).

Kvalitetens ekonomiska inverkan

Driftsäkerhet och informationssäkerhet är två utvecklingsområden med betydande inverkan på välfärdsteknikens ekonomiska nytta, antingen direkt eller indirekt genom att bromsa implementationstakten av tekniken som i sin tur hämmar välfärdsteknikens nyttoeffekter.

Exempel på direkt inverkan är när mobilnäten drabbats av driftstörningar och slår ut den mobilt uppkopplade välfärdstekniken, så som vid de nationella driftstörningarna hos Tele2 i april 2022 och hos Telias i december 2014 samt januari 2023 (Sveriges Radio, 2022, 2023; SVT, 2014). Ibland har även anslutningen fallerat mellan specifika leverantörer av välfärdsteknik och deras mobiloperatörer vilket resulterat i driftstörningar på tusentals trygghetslarm i Sverige och således åsamkat bedyrande åtgärder och konsekvenser hos kommunerna (Expressen, 2021; SVT, 2022).

Exempel på indirekt inverkan är när bristande informationssäkerhet gör att både personalen och de brukare och patienter som är mottagare av de välfärdstekniska tjänsterna tappar förtroende för tekniken. Det i sin tur dämpar incitamenten att implementera mer teknik, bland annat genom att brukare väljer bort teknikens hjälpmedel eller att personalen bromsar införandet av tjänsterna. En bromsad implementationstakt minskar då den ekonomiska nyttan välfärdstekniken annars kunnat bidra till.

Det finns ytterligare faktorer som hämmar välfärdsteknikens ekonomiska nytta men primärt behöver tekniken fungera enligt förväntan för att skapa eftersträvade effekter och vara attraktiv att implementera. En grundförutsättning för att många av dessa välfärdstekniska tjänster placerade i hemmamiljöer ska fungera korrekt och således leva upp till dess förväntningar är att de kan tillgå en robust uppkoppling.

Mot denna bakgrund kommer följande white paper belysa ekonomiska aspekter relaterade till kvaliteten på den digitala infrastruktur som nyttjas för uppkoppling av välfärdstekniken i hemmen.

Läs mer här!