Sverige har investerat miljardbelopp i fibernät utan att realisera hur infrastrukturen på ett effektivt och säkert sätt ska nyttjas bland leverantörer av digitala välfärdstjänster, förrän nu.

Regeringen samt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har i sin Vision E-hälsa 2025 bland annat uttalat att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter. En förutsättning för att tillgå dessa möjligheter är att välfärdstjänster baserade på trygghetslarm, tillsynskameror och sensorer kan nyttja en säker och nationellt standardiserad uppkoppling genom befintlig infrastruktur. Fram tills att det nationella Välfärdsbredbandet etablerades i full skala har fibernäten nyttjats i försumbar utsträckning av välfärdstjänster varpå den stora omläggningen av tjänsterna till Välfärdsbredbandet nu pågår. Ett arbete som är avgörande för att nå fram till Vision e-hälsa 2025.

Omsorgsportalens nationella Välfärdsbredband når idag en stor del av Sveriges hushåll. De största näten i Sverige ägs idag av Ip-Only, Telenor, Tele2 och Telia där flera har påbörjat tillgängliggörandet av Välfärdsbredbandet i de delar av näten där externa tjänsteleverantörer som Omsorgsportalen är välkomna. En bromsande faktor i utvecklingen har dock varit nät där externa leverantörer har begränsat utrymme att leverera tjänster och där man då saknar tillgång till det nationella Välfärdsbredbandet. Inte sällan består dessa av kommunalt ägda stadsnät som således hindrar sina ägares möjligheter att påskynda digitaliseringen.

- Det är vårt ansvar gentemot samhället att öppna upp Välfärdsbredbandet i samtliga kvalificerade nät i Sverige. Vi har därför valt att nätaktören Sappa ska prioritera Välfärdsbredbandets tillgänglighet i Sverige framför ekonomiska intressen tillhörande bolagets traditionella verksamhet mot privatpersoner och företag. Förut kunde Sappa särskilja sig från sina kollegor i branschen genom att kunna koppla upp välfärdstjänster till kommuner, företag och privatpersoner med Välfärdsbredbandet, men denna möjlighet kan nu alla kvalificerade nätaktörer ta del av. Trots vår tids påtagliga behov har vissa nätaktörer valt att placera det nationella Välfärdsbredband i facket av tjänster från externa leverantörer som alltså inte alltid är välkomna. Det gör såklart ont i mig att ens tänka på konsekvenserna av sådana förödande ställningstaganden, säger Karl Stolpe – Produktansvarig för Omsorgsportalen.

En grundläggande svårighet i att uppnå Vision e-hälsa 2025 har legat i att leverantörerna av digitala välfärdstjänster saknat praktisk möjlighet att ansluta sig på ett effektivt och säkert sätt till Sveriges kommunala och privata nätaktörer då detta bland annat förutsätter att man har en etablerad telekomverksamhet. Ett annat hinder har legat i att många kommuner saknat kunskap om Välfärdsbredbandet varpå upphandlingarna inte följt med i utvecklingen.

- För att överkomma givna hinder inom telekom krävdes en samordnare som agerade brygga mellan nätägarna och leverantörerna kring ett standardiserat Välfärdsbredband på nationellt plan. Det innebar dock mycket mer än bara investeringar i infrastruktur och sammankopplingar mellan olika nät. Det krävdes bland annat även ett tillhörande gränssnitt i form av Omsorgsportalen där kommunerna enklare och samlat kunde interagera med sina upphandlade leverantörer av digitala välfärdstjänster. Vi valde att axla ansvaret, delvis på grund av våra nära relationer med många kommunala stadsnät i Sverige men också på grund av vår flexibilitet i att hjälpa leverantörerna av välfärdstjänster in telekomvärlden, fortsätter Karl Stolpe – Produktansvarig för Omsorgsportalen.

Som samordnare av det nationella Välfärdsbredbandet i Sverige samverkar Omsorgsportalen med kommunala och privata nätaktörer för att gemensamt tillhandahålla ett drift- och informationssäkert fast IP-nät till leverantörer av digitala välfärdstjänster. Tack vare att så många av landets kommunala och privata aktörer har anslutit sig till samarbetet når Välfärdsbredbandet idag en betydande andel av Sveriges hushåll. I dessa hushåll kan därför leverantörer av digitala välfärdstjänster nyttja Välfärdsbredbandet som den primära uppkopplingen. Detta skapar i sin tur inte bara säkrare och mer tillförlitliga tjänster för användaren utan även en fundamental grund för utvecklingen av digital vård och omsorg i Sverige. Därmed kan Välfärdsbredbandet på samma sätt betraktas som en given förutsättning för regeringens samt Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) ambition med Vision E-hälsa 2025.